En helt vanlig söndag i oktober

Solen sken och de lekte på stranden...

Högläsning

Inte en dag för tidigt

Önskescenario

Hoppas nu att IFK Göteborg vinner med 1-0, samtidigt som Djurgården vinner med 5-0. Då vinner DIF guld på inbördes möte...

Elias börjar lära sig att skriva

Igår sa Elias plötsligt: "Nu vill jag skriva," och så drog han fram svarta tavlan och kritor. Jag frågade om han ville lära sig skriva "Elias", och det ville han. Vi satte igång. Jag visade och han gjorde efter. Vi övade bokstav för bokstav. Först E, sen L och sen I. Alla tre gick bra. När vi kom till A blev det lite svårare, med de sneda strecken. Sen övade och övade han riktigt länge.
Är det inte ganska tidigt att börja skriva vid 2 år och 10 månaders ålder? Jag trodde inte att han skulle greppa det så fort när jag visade, men han ville verkligen lära sig. "Först ett streck så, sen ett längst upp, ett i mitten och ett längst ner."
När vi sen försökte sätta ihop bokstäverna, skrev Elias dem baklänges och fick upptäcka att han plötsligt hade skrivit "ILE" istället!




Efter ett tag tröt koncentrationen och vi blev tvungna att busa av oss ordentligt, som vanliga tvååringar gör.

Nobelpristagarmaraton

Så har då årets nobelpristagare i litteratur utsetts: Doris Lessing. Och jag har inte läst något av henne heller. Kanske är det dags att jag gör slag i sak och genomför min gamla (och säkert inte det minsta originella) idé om att läsa något av alla pristagare genom tiderna.

Av de 103 som vunnit priset, har jag endast läst någonting av pinsamma 14 stycken:
Selma Lagerlöf (1909)
Hermann Hesse (1946)
Pär Lagerkvist (1951)
Ernest Hemingway (1954)
Albert Camus (1957)
John Steinbeck (1962)
Jean-Paul Sartre (1964)
Isaac Bashevis Singer (1978)
Gabriel García Márquez (1982)
Kenzaburo Oe (1994)
Seamus Heaney (1995)
José Saramago (1998)
Imre Kertész (2002)
och
JM Coetzee (2003)

Jag har även börjat läsa böcker av:
Alexander Solzjenitsyn (1970)
Toni Morrison (1993)
och
Orhan Pamuk (2006)
men slutat av olika anledningar. Då räknas det liksom inte, och det hade ändå inte fått det att se mycket bättre ut.

De senaste tre åren har jag läst 75 böcker (fr.o.m. Jesper Juuls "Här är jag! Vem är du?" som jag läste ut på en dag 10/10 2004). Det gör 25 böcker per år i snitt, så mina 89 olästa pristagare skulle ta mig drygt tre och ett halvt år att gå igenom. Detta givet att jag helt låter blir det 70-tal böcker som står olästa och väntar i bokhyllan och att jag uteslutande läser på svenska. Om jag börjar med Sully Prudhomme i januari 2008, borde jag alltså komma fram till Doris Lessing under sommaren 2011!

Ja, nu är det dags för Nobelpristagarmaraton!

Ps. Att förespråka att Bob Dylan ska få nobelpriset i litteratur är ungefär lika begåvat som att förespråka att "Öppna landskap" ska bli ny svensk nationalsång. För helvete, Brunner! Skärpning! Ds.

Otränad

Äntligen har träningsvärken från lördagens första tennisträning gått över. Bara en liten känning kvar i magtrakten. Man vet att man är otränad när det tar fem dagar innan man är helt återställd. Jag har inte spelat sedan i maj, tror jag. Men nu ska det bli bättring. En och en halv timmes träning i veckan i Valros, c:a en mil härifrån.

Två frågor - två svar

Fråga 1: Ska Anael kunna gå ännu tidigare än Elias? Ja, för idag tog hon sina första officiella steg. 2-3 stapplande steg utan att hålla i sig någonstans. Jag hjälpte henne upp igen och hon försökte 5-6 gånger, sen var hon alldeles för trött och somnade sedan nästan direkt.

Givetvis måste man passa på så att mamma missar de första stegen. Elias tog sina första steg när Sandrine var på kurs en kväll och Anael lyckades tajma Sandrines dusch idag.

Jag tror helt enkelt att jag pressar och utmanar dem lite mer när det gäller sådant här. Sandrine är för snäll och ska hålla i handen hela tiden när Anael ska gå. Och med Elias gick hon ju dubbelvikt i 4 månader för att han bara ville gå hela tiden.

Nej, de måste få kämpa lite!

Fråga 2: Kommer Anael någonsin att få några tänder? Ja, nu har två små gaddar tittat fram där nere i underkäken. Anael verkar lite konfunderad. Känner och känner med tungan och ser ut så där som man gjorde i skolan när man ville visa någon att de inte var på samma utvecklade nivå, mentalt sett. Dreglar en massa gör hon också. Men nu kanske vi åtminstone slipper skänka henne till medicinsk forskning. Hon verkar bli ganska normal ändå.

Rugby - spännande???

Slutsekunder i kvartsfinalen mellan Frankrike och Nya Zeeland. Frankrike har vänt 0-13 till 13-13 och 13-18 till 20-18 och är nära att slå ut favoriterna.

Tänk att en sådan tråkig sport kan vara så spännande...